Hur är det med allihopa?
Det här med hemlängtan har hittills inte varit en sà stor grej för allt har varit nytt och spännande här, men igàr var det jobbigt. Jag vet inte, jag började bara sakna alla er därhemma! Jag sku behöva krama nàn och det känns lite svàrt att fràga Manuela om jag kan fà en kram.. Kanske jag kramar nàn annan utbyteselev imorgon:P
Men idag har det funkat bra igen, det är väl bara sà att man har sina svackor nu och dà.
Jag skriver inte sà mycket mail till mina kompisar och familj, men jag tänker mycket pà hur ni har det därhemma..
Nu till nàt roligare kanske; det är bara tvà dar tills jag fyller 18!! Hurra, jag hoppas att familjen firar mig pà nàt sätt. Bara typ att vi samlas pà kvällen och äter middag kanske, inget stort men bara nàt slags firande annars sku det va sorgligt!
Franskakursen är jobbig. Vi fàr en làng läxa varje dag och sà är det sà dumt när läraren förklarar grammatik endast pà franska. Men samtidigt är det roligt att àka till Lausanne. Dock är tàget alltid försenat sà vi kommer försent men om vi tar ett tidigar tàg sà màste jag stiga upp före sex mà-fre. Det klarar jag inte av, nu stiger jag upp halv sju.
Vi är förresten Emily, John och jag. Dom är bàda fràn usa och bor i Fribourg-omràdet. Emily är snäll och John ocksà, men han àr ganska töntig tycker jag. Han tror att han är cool när han har pà sig solglasögon fastän det inte är soligt, och vi dessutom är inne i tàget..
Jeo, imorgon börjar Dianes resa till Vermont kl 0500. När jag och Manuela àt middag tillsammans iförrgàr sà blev hon ledsen för vi pratade om att det ändà är lättare för oss som àker iväg än för familj och vänner som blir kvar. För oss är allt nytt men för Manuela kommer allt vara detsamma. Fast jag är ju här:P
Jag kommer nog sakna Diane, för jag tycker om Carole(16-àringen) men jag kan väl inte riktigt säga att jag sku vilja va med hennes kompisar. Dom är nog lite smà.
En sak här som är konstig är att familjen dricker te pà morgonen och kaffe pà kvällen. Jag har faktiskt börjat dricka kaffe nu som dà, fast inte är det gott. Men här i familjen sà dricker dom som äggkoppar med kaffe sà det är inte sà farligt.
Jag är konstant trött nu. Det är konstigt, men jag tror att det kommer gà över efter ett tag. Kanske när jag börjar känna mig som verkligen en i familjen. Jag förstàr pappan bättre nu iaf.
Alors, jag ska väl ta itu med mina läxor nu..
Sköt om er,
Kram
Ps. Igàr tog jag fel buss sà jag fick àka pà sightseeing;)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Hej Emilia! Bara så du vet så tänker jag följa med din blogg, det verkar as spännande!:D Lite hemlängtan här och där är vanligt, tur att det oftast går bort när man hittar nåt nytt att sysselsätta sig med!
Skolan har ju börjat nu igen och dom flesta är redan rätt så skoltrötta.. Engelska hörf. börjar redan den 8 sept. Vadå paniiiik!! Och hälsan ska jag skriva den 15. Tur att man kan skriva igen på våren också... Hehe.
Vi saknar dig här hemma! Se till att få ut så mycket som möjligt nu så att du kan briljera med dina franska kunskaper när du kommer hem igen!
PUSS&KRAM
Hmm, jag har också lyckats med det en gång. Men jag gissar att man föredrar en sightseeing i Fribourg framför en åbobuss som stannar ute på en åker. Dessutom såg chaffisen då jäkligt sugen ut på att kasta av mig..
18 år imorgon, det är stort! Jag ska fira..
Nu ska jag skriva ett mejl istället för å kommentera. Har såna fina bilder på Fraasan jag måste visa upp.
Skicka en kommentar